www.samuelsiren.com

Valutaspekulation


Artikeln baseras på ett inlägg i  swnet.politik  som skrevs 1 mars 1995 och hade titeln Spekulation.


I debatten om valutor osv har en ofta återkommande företeelse varit riksbankens "försvar" av kronan, som sägs ha "attackerats av valutaspekulanter". "Spekulation mot kronan" har framställts som någonting negativt och osolidariskt, till förfång för det svenska folket och dess demokratiska institutioner. För att kunna diskutera "spekulation" på ett konstruktivt sätt behöver vi först diskutera tvenne begrepp: 1) felprissättningar, och 2) tre olika former av "spekulation":

1. Felprissättningar

"Marknaden har alltid rätt" brukar man säga, och det stämmer i någon filosofisk bemärkelse: en vara är egentligen aldrig mera värd än vad någon vill betala för den. Däremot kan man stundom och med fog förmoda att någon på en annan plats eller inom en snar framtid kommer att vilja betala mera eller mindre för en viss vara.

Som exempel kan vi ta två små medeltida städer med varsitt salutorg: på båda torgen försäljes tomater. I den östra staden är man duktig på att producera tomater billigt: där säljs tomater för två dukater per skålpund, medan man i den västra får betala tre dukater per skålpund. Vandrare från öster till väster kommer först till den östra staden, och blir glatt överraskade när de med säcken full av tomater anländer till den västra och inser vilken bra affär de gjort. Vandrare åt andra hållet blir förbannade, såvida de inte bestämt sig för att vänta med sina tomatinköp. En dag får en torpare som bor mitt emellan de båda städerna en ide: han reser till den östra staden, köper så mycket tomater han kan och reser därefter till väst och säljer dem. Ryktet sprids och flera tar efter: efterfrågan på tomater i den östra stan ökar dramatiskt och priset går upp, samtidigt som utbudet i den västra ökar och priset går ner.

När prisskillnaden är precis så stor att de som transporterar tomater från öst till väst tycker att det är mödan värt, stabiliseras priset. I öst, där man är duktig på att producera billiga tomater, har produktionen sannolikt ökat, medan man i väst (där man inte är lika duktig på tomater) sannolikt väljer att i högre grad ägna sig åt annat. Den samlade kompetensen i öst och väst utnyttjas numera på ett effektivare sätt och vandrare får betala ungefär samma pris oavsett om de kommer från öster eller från väster.

Torparen, som var den förste att utnyttja prisskillnaden, tjänade säkerligen en bra slant. Detta grämer en del av hans mindre observanta grannar, som kallar honom "spekulant". Oavsett vad man anser om detta, har torparen och hans efterföljare medverkat till att saker och ting på lång sikt troligtvis blivit bättre.

Att utnyttja "felprissättningar" i en mera modern ekonomi kan ta sig många uttryck: exempelvis kan man sätta in sina pengar på det bankkonto som ger bäst ränta, man handlar alltid i lågprisvaruhus, om man bedömer att ett företag är kraftigt undervärderat köper man aktier i detta, bedömer man däremot att det är övervärderat köper man inte några alternativt säljer dem man redan har.

2. Tre olika former av "spekulation"

Med "spekulation" avses här att man köper eller säljer någonting för att vid ett senare tillfälle sälja eller köpa tillbaka det till ett bättre pris. Följande tre begrepp är helt och hållet mina egna:

En individ som ägnar sig åt felprisspekulation utnyttjar - liksom torparen i förra avsnittet - en felprissättning på marknaden. Han köper någonting han bedömer säljs för billigt, eller säljer någonting han bedömer köps för dyrt. Därmed bidrar han - liksom torparen! - till att priset i någon mening snabbare hamnar på en "rimligare" nivå.

Roulettespekulanten, däremot, chansar vilt på att ett pris skall gå upp eller ned.

Den siste, pyramidspelsspekulanten, är den våghalsigaste: han köper en vara han tycker är för dyr eller säljer en han tycker köps för billigt därför att han helt kallt räknar med att andra som kommer efter honom kommer att agera på samma sätt; principen är alltså ungefär densamma som vid ett pyramidspel eller ett kedjebrev. När pyramidspelsspekulation uppstår brukar det kallas för "spekulationsbubbla". Exempel på sådana bubblor är tulpanfebern i Holland på 1600-talet (tror jag det var) och Fermenta. När en stor "bubbla" spricker får det ofta dramatiska konsekvenser för de inblandade. Ju större bubbla som spricker, desto värre konsekvenser. Efter att en bubbla spruckit hamnar priset ånyo på en någorlunda rimlig nivå.

Nu frågar man sig givetvis oroligt vilka mekanismer som finns för att hantera spekulationsbubblor och deras konsekvenser. Svaret kan förefalla överraskande för många som fått sin information från TV-nyheter och kvällspress: Det är framför allt felprisspekulanterna som sticker hål på bubblorna. När en felprissättning upptäcks på marknaden, är där genast framme en felprisspekulant och utnyttjar detta, därmed bidragande till att priset hamnar på en rimligare nivå. Bubblorna hinner alltså nästan aldrig växa till sig: det uppstår ingen stor bubbla som spricker med en smäll utan det blir bara en liten krusning på ytan. Varje dag sticker felprisspekulanterna hål på tusentals små bubblor som pyramidspelsspekulanterna försöker blåsa upp eller som roulettespekulanterna råkat sätta igång.

På ena sidan står alltså felprisspekulanterna, på andra sidan pyramidspelsspekulanterna; felprisspekulanterna "vinner" nästan alltid, därför att de helt enkelt har rätt.

Fråga: "Jaså, men vad har detta med svenska valutaoron att göra?"

En hel del, som vi skall se. Först skall vi utröna vilken typ av spekulation som förekom mot den svenska kronan: Om priset dök dramatiskt, för att efter spekulationsvågen snabbt återhämta sig och hamna på ungefär den gamla nivån, då kan man dra slutsatsen att det var pyramidspelsspekulation. Om priset däremot under en viss tid stannade kvar på den lägre nivån eller t.o.m. sjönk ännu mera var det fråga om felprisspekulation.

Med facit i handen kan vi således konstatera att det mycket riktigt var fråga om just felprisspekulation.

Men vänta! Var det inga pyramidspelsspekulanter alls inblandade? Den svenska riksbanken köpte ju kronor till ett för högt pris och agerade därmed tvärtemot felprisspekulanterna? Fundera gärna en stund på detta!

Fråga: "Men antag att alla agerat 'solidariskt'?"

Om nu inte "felprisspekulanterna" spekulerat, vad hade hänt då? Antag att ingen hade låtsats om felprissättningen av kronan; om inga valutaspekulanter, inga export- och importföretag här och i utlandet och inga andra hade försökt utnyttja situationen, vad hade hänt? Hade inte det varit bättre?

Låt mig svara med ett exempel, som faktiskt inte är så långsökt som man kan tro då man läser det första gången. Om man är för fasta växelkurser, då torde man vara för dem "hela tiden", eftersom man knappast förespråkar regelbundet återkommande devalveringar och liknande. Antag nu att man nån gång på 50-talet (då en krona var värd ungefär en D-mark) hade bestämt sig för fasta växelkurser. Antag vidare att riksbanken faktiskt lyckats hålla dessa fasta växelkurser i 40 år därför att alla - trots den uppenbara felprissättningen - agerat "solidariskt": inga felprisspekulationer, inga förtida betalningar av importkrediter, ingen anmärkningsvärt stor import av varor från Tyskland, ingenting sånt. Valutareserven skulle likväl ha minskat, eftersom folk ganska snart skulle börja "dra sig lite" för att köpa kronor, hur solidariska de än vore. En dag (t.ex. idag) tar således valutareserven slut, och bubblan spricker. Nu - dvs idag - är en krona plötsligt bara värd 0.2 D-mark. 80% av kronans värde försvann för några timmar sen, då politikernas och riksbankens "pyramidspelsspekulationsbubbla" till sist sprack. Vilka konsekvenser detta får för samhället och ekonomin är inte helt klart, men min personliga bedömning är att det inte blir speciellt trevligt.

Slutsatser

Min slutsats är att vi skall vara enormt glada för att det finns en massa felprisspekulanter som frenetiskt sticker hål på politikers och andra pyramidspelares bubblor så snabbt de bara kommer åt.

Min slutsats är vidare att allt som är till hinder för att sticka hål på bubblorna är av ondo. Exempel på sådana hinder är olika valutaregleringar, speciellt om deras egentliga syfte är just att förhindra spekulation mot felprissatta valutor.

Vilka slutsatser drar du själv? Ligger det i någons intresse att politikernas pyramidspel får fortgå ostört och så länge som möjligt? Vems?

Läs också om fasta växelkurser och valutareglering.

Kommentarer

Artiklar av Samuel Sirén:


Politik

Nyerere och Cowperthwaite, Tanzania och Hong Kong

Gissa skaftet-spelet -- vilken idiot har sagt vilken idiotisk sak? (Javascript)

Västerländska värderingar

Kapitalism är frihet

Plocka nötter -- en godnattsaga

Kvotering

Politiska drivfjädrar

Hökar, duvor och gamar

Pacifism är en livslögn

Gandhi, Margaret Thatcher och Pacifisten

Hitler, Mussolini, höger och vänster

Karl Marx -- rasistisk antisemit

Vänsterpartiets historia

Världens värsta klassamhälle

Cyklar, nazism och USA

Allmänna synpunkter och skriverier

Angående iskensättning av nötboskap, dess syfte och dess konsekvenser

Allmogen och matematiska konstanter

Han stal min spatserkäpp med flit -- den yttersta sanningen i pi

Besserwisser-, glädjedödar-, profanerings- och hånflinarsidan

Citatsidan -- med länk till millenniumtalet i FN:s generalförsamling

Hwod -- ett SF-synopsis

Dyrkandet av övermänniskan i Jan Guillous böcker

Massmord och Jan Guillou

Vad som karakteriserar smakfull klädsel

Språksidan

Egenskapsenkät att prova på bekantskapskretsen

Finlandssvenska uttryck

www.samuelsiren.com