Den här artikeln baseras på ett inlägg i swnet.politik jag skrev i juli 1996. En del uppskattade den, andra tyckte av någon anledning att den var "uttryck för en fruktansvärd människosyn".
Pacifister är människor som vill framstå som mer moraliskt högtstående än oss andra. Det är därför de har anammat sin besynnerliga livslögn, vilken de inbillar sig att berättigar dem till att betrakta sig själva som bättre människor.
Vi andra människor tvingas i vår tillvaro ibland göra svåra och vanskliga moraliska överväganden, ta ställning till huruvida det är moraliskt försvarbart att i en viss situation ta till våld och vapen för att freda oss och våra närmaste; detta slipper dock pacifisten, eftersom han redan i förväg bestämt sig för vad som är oacceptabelt. Pacifisten säger
Jag är en bättre människa, för jag tycker inte att man skall bruka våld mot medmänniskormen vad pacifisten egentligen borde säga är
Jag påstår att jag är en bättre människa, därför att jag vägrar bistå mina medmänniskor då de utsätts för våld, och därför att jag reflexmässigt fördömer dem som bistår sina medmänniskor då dessa utsätts för våld.
En pacifist är alltså för det mesta en person som klär sin andliga och fysiska feghet i moralisk skepnad. Han är ett ryggradslöst blötdjur, som i självhävdelsesyfte försöker göra dygd av ryggradslösheten.
Läs om Gandhi, Margaret Thatcher och Pacifisten.
![]() Artiklar av Samuel Sirén:
|